Matematikens historia

Matematikens historia

När du tänker på matte så är det kanske minnen av mattelektioner som seglar upp på näthinnan. Men faktum är att du inte behöver tänka tillbaka till skoltiden för att komma i direkt kontakt med detta fascinerande ämne som också kallas för universums språk.

Om du har använt din mobiltelefon under de senaste minuterna så har du dragit nytta av matematik. Matematikens historia är en del av oss alla, oavsett om vi tillhör de som jobbar aktivt med matematiska lösningar eller om vi bara njuter av allt som dessa erbjuder oss.

Var kommer matematiken ifrån?

Vi människor har alltid sett till naturen och försökt urskilja mönster. Kanske började matematikens historia med att vi började skåda upp mot himlen. Stjärnornas mönster är tydliga för blotta ögat. Vi kan utan redskap se hur stjärnbilderna sträcker sig över himlen. Det finns en ordning och den ordningen är i grund och botten matematik.

Ännu enklare än att se upp i himlen är att observera hur dag blir till natt och tvärtom. Det här är också matte. Dagar delas in i timmar, minuter och sekunder. Vi måste räkna för att komma fram till när vi har nått årets längsta dag och tvärtom.

Matematikens historia bottnar i ett mänskligt behov av att förstå tillvaron och att kontrollera den. Med ordning och reda, räkning, så skapar vi system som gör att vi alla kan ingå en rytm som är ett måste för att en civilisation ska fungera.

Vi bygger på naturens mönster

I naturen så finns den symmetri som är så viktig för oss. Precis som att djur har symmetriska mönster i sina pälsar så bygger vi symmetriska byggnader och skapar gator och statszoner med logisk layout. Det är mycket intressant att se att matematiska former som spiraler inte bara finns här på vår jord i naturen. Formen på en snäcka finns också i universums galaxer.

Albert Einstein undrade hur det kommer sig att matten fungerar så väl i vårt universum. Är detta en slump eller kanske en del av en plan av en Skapare? Det är inte så ovanligt att forskare blir religiösa då det är svårt att inte häpnas över hur allting stämmer så perfekt ihop rent matematiskt. Det är som att det inte finns några matematiska fel i vår värld, förutom de som vi dödliga står för förstås!

Matematiken som ett redskap

Oavsett vilken form av matematik som du ser på så är den ett redskap för att vi ska kunna förstå vår värld. När vetenskapsmän försöker förstå fenomen i naturen så vänder de sig till matematiken. Så har det varit sedan de allra första filosoferna och stjärnskådarna försökte dra slutsatser av det som de såg på jorden och i himlen.

Med matematiska formler så går det att undersöka naturliga fenomen. På så vis så går det att upptäcka hur vår värld fungerar på djupet. Från detta kan vi dra viktiga lärdomar och vi kan bygga vidare på vår tekniska utveckling och skapa nya innovationer som driver civilisationen framåt.

Viktiga punkter i matematikens historia

Det är svårt att beskriva hela matematikens historia med en enda artikel. Här är några viktiga punkter som kan vara intressanta att beakta då vi ser på hur matten har utvecklats och använts för att föra världen framåt:

 

  • Grekerna, 600 till 300 före vår tideräkning.

 

Under denna tidsperiod så upptäckte tänkare som Pythagoras, Euclid, Arkimedes och Eratosthenes nummer som en vetenskap. Du känner säkert igen namnen som lever kvar i matematiska formler och områden som än idag studeras på olika nivåer. Arkimedes ses ofta som fadern av all matematik.

 

  • Nollan

 

Nollan som platshållare är ett begrepp som har utvecklats av flera civilisationer samtidigt. Konceptet anses ha sina rötter hos babylonierna som i sin tur fick det från sumerinerna.

 

  • Pi

 

William Jones uppfann Pi år 1706. Han var en mattelärare som blev först med att börja använda symbolen som förklarar konceptet pi som är ett numeriskt ideal som aldrig kan nås.

 

  • Eulers nummer

 

2.7182818284590452353602874713527 och så vidare… Det här är Eulers nummer som är grunden till naturliga logaritmer. Detta matematiska koncept uppfanns av John Napier men fick sitt namn efter Leonhard Euler.